Ju mer tillämpar man sina kunskaper utanför lektioner och kontrollskrivnigar desto smidigare lär man sig. De bästa betyg är de som man får av verkligheten.
Tyvärr, bara en liten del av sina matematiska kunskaper kan man tillämpa i det vardagliga livet. Vi få inte grunda en riktig utbildning i matematik bara på sådana lättanvändbara kunskaper.
Som tur tycker barn om att leka, likaså elever. Genom mattespel och mattetävlingar kan vi skapa en innehållsrik miljö, där elever kunde lära, diskutera och tillämpa matematiska kunskaper i otvungen form. Jätteviktigt är att de kan lära av varandra. En sådan miljö är särskild viktig för de elever som är intresserade i matematik. Där kan de se att de är ej udda personer.
Vissa tror att matematiska tävlingar fungerar bara för några få begåvade elever, att segrare börjar känna sig förmera medan alla övriga snabbt tappar intresse för matematik överhuvudtaget. Sånt händer förstås i de fall när man anordnar en tävling med ett enda ändamål att bestämma några få vinnare (till exempel, att sammansätta ett landlag). Vi talar dock inte om sådana tävlingar.
Det finns ett stort val av former som mattespel och tävlingar kunde anordnas på. En lärare kan välja en form som passar för elever på vilken som helst kunskapsnivå och svarar mot vilket som helst ändamål. Man kan uppmuntra lagarbete eller individuellt arbete, snabbtänkande eller de som tänker långsamt men djupt, de som kan gissa svar eller de som tycker om att motivera utförligt, de som föredrar att svara mutligt elle skriftligt. Det enda som man skall se till är att alla elever ha både nytta och nöje.